Trycksaksguiden

25 november 2014

Praktiska tips för dig som köper trycksaker

All information du behöver samlat på ett ställe. Läs den här eller hämta den som pdf.

Trycksaksguiden_2011Trycksaksguiden

PAPPERSFORMAT

Grundformatet för papper är A0, med mått 841× 1189 mm och ytan är totalt 1 kvadratmeter. Formaten A1 till A7 får man genom att halvera arket. Siffran 1–10 anger hur många gånger grundformatet A0 ska skäras eller vikas för att ge efterfrågat format. A4, 210 × 297 mm, är det vanligaste formatet för brev och kontorsbruk.

arkformat A0 till A8

Måtten på en trycksak anges alltid med bredden först och sedan höjden. Format för kuvert anges med motsvarande C-format. Till exempel passar ett C5-kuvert bra för ett kort i A5-format. Om man viker ett A4-blad två gånger passar det perfekt med ett E65-kuvert.

Standardformat (ISO/DIN)

A-Serien B-Serien C-Serien E-Serien
Format Storlek mm Format Storlek mm Format Storlek mm Format Storlek mm
A0 841 × 1189 B0 1000 × 1414 C0 917 × 1297 E0 879 × 1241
A1 594 × 841 B1 707 × 1000 C1 648 × 917 E1 620 × 879
A2 420 × 594 B2 500 × 707 C2 458 × 648 E2 440 × 620
A3 297 × 420 B3 353 × 500 C3 324 × 458 E3 310 × 440
A4 210 × 297 B4 250 × 353 C4 229 × 324 E4 220 × 312
A5 148 × 210 B5 176 × 250 C5 162 × 229 E5 155 × 220
A65 105 × 210 B6 125 × 176 C6 114 × 162 E65 110 × 220
A6 105 × 148 B7 88 × 125 C7 81 × 114 E6 110 × 155
A7 74 × 105 B8 62 × 88 C8 57 × 81 E7 78 × 110

 

Andra vanliga och ovanliga format

Format Storlek mm
Broadsheet 385 x 560 mm
Lärormedel 280 x 385 mm
Pocket 110 x 180 mm
Statsformat 165 x 242 mm
Visitkort
Norden 90 x 55 mm
USA 89 x 51 mm
England, Tyskland 85 x 55 mm
Kina 90 x 54 mm
Japan 91 x 55 mm
Roll-up 85 x 215 cm
Eurosize 118,5 x 175 cm

 

TRYCKFORMAT

Arkoffset

När man pratar om format på tryckpressar menar man vanligen ark-offset. Då anges formatet i centimeter. Till exempel 50 × 70 cm eller 70 × 100 cm. Ju större press desto fler sidor kan man trycka samtidigt. Med en 70 × 100 press kan man trycka 16 sid A4 på ett ark. Ibland fyller man inte ett helt ark och får då skära bort och kassera överflödet. Det gäller att välja rätt press för varje produktion för att minimera pappersspillet.

Rulloffset

Riktigt stora upplagor för till exempel dagstidningar som trycks i 50 000 ex och uppåt, trycker man ofta i rotationspressar, eller rulloffset som det även kallas. Det ger inte samma höga kvalitet och valfrihet som arkoffset, men är ekonomiskt då papperskostnaden är en dominerande post. Vid rulloffset har fibrernas riktning i pappret en avgörande roll. I en bok ska fiberriktningen alltid ligga parallellt med bokens rygg.

Digitaltryck

Har fördel med sin snabbhet och kostnadseffektivitet vid mindre upplagor. Eftersom digitala tryckpressar oftast inte kan ta större format än A3 så bör man redan från början undvika vissa format, till exempel en 6-sidig A4-folder, eftersom den inte ryms på pappersformatet. En fördel med digitaltryck är också möjligheten att trycka variabeldata, till exempel adressering och för att skapa riktad information.

 

BOKBINDERI OCH EFTERBEHANDLING

bokbinderiFalsning
Vikta ark, ex empelvis foldrar. Ett vanligt format är 4-sidor A4 (A3 vikt en gång)

Klammerhäftning
Sammanfogning av flera vikta ark, e x empelvis en broschyr.

Limbindning
Sammanfogning av många ark, e x empelvis kataloger och böcker som limmas i ryggen.

Trådbindning
Sammanfogning av många ark, e x empelvis kataloger och böcker som sys ihop med linnetråd.

Hålning
Håltagning, eller borrning, används för trycksaker som ska hängas eller monteras i pärmar.

Wire-o-bindning
Spiralbindning, passar bra för läromedel, manualer, kokböcker, almanackor med mera.

Perforering
För att riva av en del av pappret, exempelvis för kuponger eller förpackningar.

Stansning
För framställning av enkla eller avancerade former, till ex empel till mappar, förpackningar eller runda hörn.

Laminering
En tunn plastfilm som läggs över hela pappersytan. Kan vara blank, matt (seglaminering) eller mönstrat.

Prägling
Prägling, vitprägling, embossing – ett område av pappret höjs upp eller ned för att skapa nivåskillnad.

Relieftryck
Eller termotryck, en effekt där tryckfärgen sväller och bildar en upphöjd yta på exempelvis text eller logotyp.

Foliering
En tunn folie pressas på pappret för att framhäva delar med till exempel guld eller silver.

Lackering
Skyddande eller effekthöjande behandling. En blank lack kan ge extra stuns åt färger och bilder. Presslack eller skyddslack läggs på direkt i tryckpressen. Presslacken syns inte men skyddar trycksaken mot nötning och nedsmutsning. UV-lack kan läggas på i ett eller flera lager för att åstadkomma en högblank yta, men det finns även som matt lack. UV-lacken torkas med ultraviolett ljus. Partiell lack trycks bara på ett utvalt område.

 

TRYCKFÄRGER

Fyrfärgstryck

Kallas även process eller Europaskala. Det vanligaste sättet att trycka på papper är med fyra färgers cmyk-blandning – cyan, magenta, gult och svart blandas med ett punktmönster, raster, som tillsammans bildar önskade färger, toner och bilder. Färgspektrat är relativt begränsat och påverkas mycket av det papper eller underlag som färgen trycks på.

Dekorfärg

Färger som är svåra att återge i fyrfärgsblandning kan istället tryckas med förblandad dekorfärg. Exempel på dekorfärger kan vara flourocerande kulörer (neonkulörer) eller metalliska färger (exempelvis brons eller guld). Även vanliga färger trycks i dekorfärg för att få högre precision eller slippa rastermönster. Det är vanligt att använda dekorfärger i profiltrycksaker som visitkort, brevpapper och kuvert eller som komplement till fyrfärgstryck. Dekorfärger anges vanligen som pms-färger.

PMS-färger

Pantone Matching System (PMS) är en färgskala för matchning av färgblandningar. Varje pms-färg har ett eget nummer, till exempel Guider för pms-färger finns tryckta på obestruket, mattbestruket och högbestruket papper, så kallade pms-kartor.

 

BILDFORMAT

Bildstorlekar

Digitala bilder är uppbyggda av punkter. Ju fler punkter desto större tryckbar storlek. För att få bra skärpa i bilden behöver den tryckas med 300 pixlars upplösning (dpi).
En bild i storlek A5 (148 ×210 mm) behöver 1748 ×2480 pixlar för att bli skarp i tryck.

Tryckbara filer

Bilder i tryckbart format är ofta sparade i formatet JPG, en komprimeringsform som gör bildfilerna mindre. Andra filformat kan vara PSD, TIFF eller EPS.

Filformat för webb

Bilder för webb behöver inte samma höga upplösning som för tryck. Där räcker det med 72 dpi. Bilder för webb brukar sparas i formaten JPG, PNG eller GIF (Gif-bilder eller hårt komprimerade jpg-bilder är sällan lämpade för tryck).

Vektoriserade bilder

Bilder som är uppbyggda av linjer och inte pixlar brukar kallas vektorgrafik. Dessa är oberoende av upplösning och kan förstoras och tryckas i vilka format som helst. Vektorbilder används vanligen för logotyper och illustrationer. Filformaten brukar vara EPS (Encapsulated Post Script), AI (Adobe Illustrator), eller SVG (Scalable Vector Graphics).

 

Ett sista tips

Verkar det krångligt? Hör av dig till oss så ordnar vi trycksaken.