Läkemedel
Ja, det är tillåtet att göra reklam för receptbelagda läkemedel, så kallade RX. Enligt Läkemedelslagen (2015:315) är det dock endast tillåtet att rikta marknadsföring av receptbelagda läkemedel till vårdpersonal. Det vill säga personer som får förskriva eller lämna ut läkemedel, till exempel läkare, sjuksköterskor, apotekspersonal och veterinärer.
Lagen är till för att främja en ändamålsenlig användning av produkten genom aktuell, saklig och balanserad information för de som har kunskapen att bedöma den.
Reklam för receptfria läkemedel, OTC (over the counter), är tillåtet. Informationen får riktas även mot allmänheten, men omfattas också av strikta regler för att värna om konsumentens säkerhet.
Reklamen får inte vilseleda konsumenten att tro att läkemedlet har andra egenskaper än de som ligger till grund för produktens godkännande hos Läkemedelsverket.
Det ska tydligt framgå att produkten är ett läkemedel och att meddelandet är reklam. Det ska även finnas med en uppmaning att läsa informationen på bipacksedeln som följer med produkten.
I Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:6) om marknadsföring av humanläkemedel förtydligas de krav som ställs i läkemedelslagen.
Av föreskrifterna framgår bland annat att marknadsföringen av ett läkemedel måste till alla delar överensstämma med produktresumén, även kallad spc:n (Summary of Product Characteristics).
Reklam och information får alltså bara berätta om de faktiska egenskaper som produkten är registrerad för. Påståenden om produktens egenskaper och effekt, så kallade claims, behöver även ha vetenskapliga belägg med referenser till dessa.
Detta gäller oavsett om reklamen sker via en webbplats, i tidningar, radio eller som reklamfilm på tv.
Läkemedelsverket ansvarar för tillsynen av marknadsföring av läkemedel. Läkemedelsverket granskar reklam för läkemedel i alla medier, t.ex. tv, radio, internet, medicinska tidskrifter, dagstidningar och veckopress. Läkemedelsverket tar även emot tips från företag, hälso- och sjukvårdspersonal och privatpersoner. Om Läkemedelsverket bedömer att marknadsföringen inte lever upp till regelverket kan ansvarigt företag kontaktas och uppmanas att ändra eller upphöra med den felaktiga reklamen.
Informationsgranskningsnämnden (IGN) och Nämnden för Bedömning av Läkemedelsinformation (NBL) verkar för att läkemedelsföretagen upprätthåller kraven på en etisk och saklig marknadsföring.
Nämndernas uppgifter är bland annat att löpande granska att företagens läkemedelsinformation står i överensstämmelse med god branschsed.
Ibland kommer anmälningar till IGN från konkurrerande läkemedelsföretag som inte håller med om hur informationen är utformad. Men anmälningar kan även komma från privatpersoner, vårdpersonal eller från IGN själva.
Ett brott mot LIF:s etiska regelverk kan resultera i att läkemedelsföretaget får betala böter, eller så kallad avgift till LIF. Avgiften baseras på graden av överträdelse och kan vara på upp till 500 000 kr.
Läkemedelsverket kan i sin tur meddela förelägganden och förbud förenade med vite.
Med rätt kunskap slipper läkemedelsföretagen göra onödiga misstag. Det finns utbildningar som ger kunskap om reglerna kring marknadsföring av läkemedel. Till exempel LIF-utbildning eller IMA-kursen. En god insikt och erfarenhet av läkemedelskommunikation är ett sätt att säkerställa att informationen är säker för konsumenter och patienter.
Läkemedelsverkets författningssamling
Läkemedelsindustriföreningen, LIF
Med anledning av regelverket kring läkemedelsinformation visar vi inte våra uppdrag för receptbelagda läkemedel på vår webbplats.
Kontakta gärna Victor Ruyter för information och case för RX: victor@fwd.se eller +46 (0)70-652 02 42
