Tips och råd
Vad är skillnaden mellan en folder och en broschyr? Det finns många detaljer att ta hänsyn till när man skapar en trycksak. Vissa är självklara och andra behöver man lära sig. Ju mer man vet innan man beställer en tryckt enhet desto smidigare och mer kostnadseffektiv blir produktionen.
Grundformatet för papper är A0, med mått 841× 1189 mm och ytan är totalt 1 kvadratmeter. Formaten A1 till A7 får man genom att halvera arket. Siffran 1–10 anger hur många gånger grundformatet A0 ska skäras eller vikas för att ge efterfrågat format. A4, 210 × 297 mm, är det vanligaste formatet för brev och kontorsbruk.
Måtten på en trycksak anges alltid med bredden först och sedan höjden. Format för kuvert anges med motsvarande C-format. Till exempel passar ett C5-kuvert bra för ett kort i A5-format. Om man viker ett A4-blad två gånger passar det perfekt med ett E65-kuvert.
| A-Serien | B-Serien | C-Serien | E-Serien | ||||
| Format | Storlek mm | Format | Storlek mm | Format | Storlek mm | Format | Storlek mm |
| A0 | 841 × 1189 | B0 | 1000 × 1414 | C0 | 917 × 1297 | E0 | 879 × 1241 |
| A1 | 594 × 841 | B1 | 707 × 1000 | C1 | 648 × 917 | E1 | 620 × 879 |
| A2 | 420 × 594 | B2 | 500 × 707 | C2 | 458 × 648 | E2 | 440 × 620 |
| A3 | 297 × 420 | B3 | 353 × 500 | C3 | 324 × 458 | E3 | 310 × 440 |
| A4 | 210 × 297 | B4 | 250 × 353 | C4 | 229 × 324 | E4 | 220 × 312 |
| A5 | 148 × 210 | B5 | 176 × 250 | C5 | 162 × 229 | E5 | 155 × 220 |
| A65 | 105 × 210 | B6 | 125 × 176 | C6 | 114 × 162 | E65 | 110 × 220 |
| A6 | 105 × 148 | B7 | 88 × 125 | C7 | 81 × 114 | E6 | 110 × 155 |
| A7 | 74 × 105 | B8 | 62 × 88 | C8 | 57 × 81 | E7 | 78 × 110 |
| Format | Storlek mm |
| Broadsheet | 385 x 560 mm |
| Lärormedel | 280 x 385 mm |
| 110 x 180 mm | |
| Statsformat | 165 x 242 mm |
| Visitkort | |
| Norden | 90 x 55 mm |
| USA | 89 x 51 mm |
| England, Tyskland | 85 x 55 mm |
| Kina | 90 x 54 mm |
| Japan | 91 x 55 mm |
| Roll-up | 85 x 215 cm |
| Eurosize | 118,5 x 175 cm |
När man pratar om format på tryckpressar menar man vanligen ark-offset. Då anges formatet i centimeter. Till exempel 50 × 70 cm eller 70 × 100 cm. Ju större press desto fler sidor kan man trycka samtidigt. Med en 70 × 100 press kan man trycka 16 sid A4 på ett ark. Ibland fyller man inte ett helt ark och får då skära bort och kassera överflödet. Det gäller att välja rätt press för varje produktion för att minimera pappersspillet.
Riktigt stora upplagor för till exempel dagstidningar som trycks i 50 000 ex och uppåt, trycker man ofta i rotationspressar, eller rulloffset som det även kallas. Det ger inte samma höga kvalitet och valfrihet som arkoffset, men är ekonomiskt då papperskostnaden är en dominerande post. Vid rulloffset har fibrernas riktning i pappret en avgörande roll. I en bok ska fiberriktningen alltid ligga parallellt med bokens rygg.
Har fördel med sin snabbhet och kostnadseffektivitet vid mindre upplagor. Eftersom digitala tryckpressar oftast inte kan ta större format än A3 så bör man redan från början undvika vissa format, till exempel en 6-sidig A4-folder, eftersom den inte ryms på pappersformatet. En fördel med digitaltryck är också möjligheten att trycka variabeldata, till exempel adressering och för att skapa riktad information.
Falsning
Vikta ark, ex empelvis foldrar. Ett vanligt format är 4-sidor A4 (A3 vikt en gång)
Klammerhäftning
Sammanfogning av flera vikta ark, e x empelvis en broschyr som häftas ihop i ryggen.
Limbindning
Sammanfogning av många ark, e x empelvis kataloger och böcker som limmas i ryggen.
Trådbindning
Sammanfogning av många ark, e x empelvis kataloger och böcker som sys ihop med linnetråd.
Hålning
Håltagning, eller borrning, används för trycksaker som ska hängas eller monteras i pärmar.
Wire-o-bindning
Spiralbindning, passar bra för läromedel, manualer, kokböcker, almanackor med mera.
Perforering
För att riva av en del av pappret, exempelvis för kuponger eller förpackningar.
Stansning
För framställning av enkla eller avancerade former, till ex empel till mappar, förpackningar eller runda hörn.
Laminering
En tunn plastfilm som läggs över hela pappersytan. Kan vara blank, matt (seglaminering) eller mönstrat.
Prägling
Prägling, vitprägling, embossing – ett område av pappret höjs upp eller ned för att skapa nivåskillnad.
Relieftryck
Eller termotryck, en effekt där tryckfärgen sväller och bildar en upphöjd yta på exempelvis text eller logotyp.
Foliering
En tunn folie pressas på pappret för att framhäva delar med till exempel guld eller silver.
Lackering
Skyddande eller effekthöjande behandling. En blank lack kan ge extra stuns åt färger och bilder. Presslack eller skyddslack läggs på direkt i tryckpressen och syns inte men skyddar trycksaken mot nötning och smuts. UV-lack torkas med ultraviolett ljus och kan läggas på i ett eller flera lager för att åstadkomma en högblank yta, men finns även som matt lack. Partiell lack trycks bara på ett utvalt område. Lack absorberas av obestruket papper och används därför oftare på bestruket papper.
Kallas även process eller Europaskala. Det vanligaste sättet att trycka på papper är med fyra färgers cmyk-blandning – cyan, magenta, gult och svart blandas med ett punktmönster, raster, som tillsammans bildar önskade färger, toner och bilder. Färgspektrat är relativt begränsat och påverkas mycket av det papper eller underlag som färgen trycks på.
Färger som är svåra att återge i fyrfärgsblandning kan istället tryckas med förblandad dekorfärg. Exempel på dekorfärger kan vara flourocerande kulörer (neonkulörer) eller metalliska färger (exempelvis brons eller guld). Även vanliga färger trycks i dekorfärg för att få högre precision eller slippa rastermönster. Det är vanligt att använda dekorfärger i profiltrycksaker som visitkort, brevpapper och kuvert eller som komplement till fyrfärgstryck. Dekorfärger anges vanligen som pms-färger.
Pantone Matching System (PMS) är en färgskala för matchning av färgblandningar. Varje pms-färg har ett eget nummer, till exempel Guider för pms-färger finns tryckta på obestruket, mattbestruket och högbestruket papper, så kallade pms-kartor.
Digitala bilder är uppbyggda av punkter. Ju fler punkter desto större tryckbar storlek. För att få bra skärpa i bilden behöver den tryckas med 300 pixlars upplösning (dpi). En bild i storlek A5 (148 ×210 mm) behöver 1748 ×2480 pixlar för att bli skarp i tryck.
Dpi står för dots per inch (punkter per tum). Ppi står för pixels per inch (pixlar per tum) och hänvisar oftare till en digital bild.
En bild för stora format, till exempel en roll-up, klarar sig med en lägre upplösning på ca 150 dpi.
Bilder i tryckbart format är ofta sparade i formatet JPG, en komprimeringsform som gör bildfilerna mindre. Andra filformat kan vara PSD, TIFF eller EPS.
Bilder för webb behöver inte samma höga upplösning som för tryck. Där räcker det med 72 dpi. Bilder för webb brukar sparas i formaten JPG, PNG eller GIF (Gif-bilder eller hårt komprimerade jpg-bilder är sällan lämpade för tryck).
Bilder som är uppbyggda av linjer och inte pixlar brukar kallas vektorgrafik. Dessa är oberoende av upplösning och kan förstoras och tryckas i vilka format som helst. Vektorbilder används vanligen för logotyper och illustrationer. Filformaten brukar vara EPS (Encapsulated Post Script), AI (Adobe Illustrator), eller SVG (Scalable Vector Graphics).
Verkar det krångligt? Hör av dig till oss så ordnar vi trycksaken.
